Varför kan inte människorna förstå att jag inte vill gå på dessa eviga och meningslösa promenaderna? Jag har bedrivit en stor vägra gå kampanj ända sen jag kom tillbaka till Götet men de korkade människorna har fortfarande inte gett upp. De verkar tro att jag är någon slags hund, men då har de gått på en nit för jag är faktiskt en bullterrier och jag kommer aldrig ge upp.
Det finns saker i livet som är så mycket intressantare än att promenera. Som till exempel att sitta och titta på saker.
Eller ligga och titta på saker...
Eller
bara lukta lite.
9 kommentarer:
Men lilla Lena då,
nu är du så god att du följer med på alla trevliga skogspromenader som din snälla matte bjuder dig på. Försök inte inbilla oss att du är nån liten ferdinand som bara vill sitta under din korkek och filosofera...
Annars får vi väl specialbeställa ett par rullskridskor till dig i julklapp. Sen kan matte dra runt på dig som en leksakshund (JA, DU ÄR EN HUND) så du får skämmas för alla andra hundarna i Kortedala....
Hejhej. jag som hoppats på att min bulle skulle lära bort att promenadvägra. (för oss är det bara när man är nära hemkvarteret som han inte vill gå, när man väl lyckats lura bort honom så traskar han på) är det så för lena också?
Ja det är precis likadant med Lena, hon traskar på så bra när vi kommit utanför hennes kvarter. Men nu har hon börjat gå igen, hoppas det håller i sig, man får träningsvärk av att släpa runt en bulle!
Tjao Lena m familj!
Vi blev så peppade av ditt inlägg att vi uppdaterade bloggen med liiiite text och liiiite bilder.
Du ser ut att ha vuxit fint Lena, sötisen där!!
Kramar fr Daisy m familj
Börjat gå igen? Har det inte alltid vart så?
Ja det är jobbigt att dra, känns elakt. Och folk är elaka mot oss för dom tycker det ser elakt ut.
(obs.. gåvägran är enbart när man är ensam med honom)
jag försöker verkligen jobba bort det men åååå det är så svårt.. å inte många som direkt har några bra tips heller.
Lenas gå vägran går lite i omgångar, men i hemkvarteren är hon nästan alltid motvillig att röra på de små tassarna.
Tycker inte heller det känns kul att dra runt henne eller rycka i kopplet, det ser ju ut som djurplågeri men vad ska man göra?
Har inte heller hört något bra tips om hur man kan jobba med detta, jag försöker bara vara jätte envis och inte låta henne lukta överallt förren jag tycker att det är ok.
Envisast vinner, Maja...kämpa på!
Nu är det dags för en ny rapport, tycker jag. dags för lenas senaste bravader.... :-)
Hejsan!
Det var en liten fågel som kvittrade om en bulle vid namn Lena och på det sättet hittade jag hit. Smilmusklerna har nu fått sig en omgång.
Ha det så gott
Majsan m. mellanpudeln Puzzel Jr
Mm, samma här. Vägra vända om och gå tillbaks dit han vill. Vägra ge med sig.
Försöka göra resan mer spännande å ibland locka med nått gott. Småjogga funkar också. Plötsliga rörelser åt ett oväntat håll som gör att man blir kul att följa efter... funkar dock inte så bra på morgonen då jag är trött. hm..
Skicka en kommentar