Sen tyckte jag så synd om alla stackars människorna som låg alldeles tysta och grillades på strand klipporna, det såg så himla tråkigt ut. Eftersom jag satt fast i ett träd kunde jag inte gå fram och hälsa för att förgylla deras dag. Jag beslutade mig för att sjunga på plats istället till allas stora glädje. Jag fick dock inga applåder men många tittade på mig. Ungefär tre timmars skönsång bjöd jag på, jag fick sova ett helt dygn för att komma iform igen. Men när jag vet hur uppskattad min sång är var det värt mödan.
3 kommentarer:
Tre timmars gratiskonsert? Det var väldigt vad du är genrös, Lena. Det var väl ändå ett hjältedåd. Nästa gång får du ha din flotta superhjältedräkt när du uppträder.
Ska du inte försöka släppa en skiva? Då skulle du ju kunna glädja så många fler än bara dem som tar sig ett dopp i Bergsjön....
Oj, oj, oj - vilken härlig blogg! Men så handlar det ju om en terrier också!
Jag har suttit och läst underhållande texter och tittat på de fantastiska bilderna en lång stund nu - och måste nog komma tillbaka i morgon igen.
Tack för en rolig stund!
Marianne (som har terrier av en annan sort)
Härligt att läsa om dina äventyr Lena, hoppas vi träffas snart.
Skicka en kommentar